och frikyrklig musik på sextio och sjuttiotalet.
Musiker som Pelle Karlsson och Ingmar Nordström måste ha åkt jetplan mellan folkparksspelningarna och badat i
champagne och guldmynt, för att sedan hastigt glömts bort och förpassas till landets alla loppisar i kvadratmeter efter kvadratmete av gamla Prippsbackar.
Där står de nu och samlar damm i väntan på att någon ska orka bläddra sig igenom dem och hosta upp den där femman eller tian som man brukar få betala för en repig vinylskiva.
Men ibland kära läsare gör man fynd. Ibland är de stora, ibland lite mindre.
Jag tänkte återkomma till några av dem här i bloggen och då är det väl inte mer än rättvist att jag börjar med en av mina favoriter.
The Assembly var ett band som jag aldrig hade hört talas om men redan det stililiserade omslaget och det faktum att singeln var utgiven på Depeche Modes etikett Mute Records 1983 gjorde att jag visste att nu är jag någonting på spåren.
Vince Clarke (Depeche Mode, Yazoo) hade haft en musikalisk vision om att göra ett album med olika sångare på varje spår. Singeln "Never, Never" som han spelade in tillsammans med The Undertones sångare Feargal Sharkey blev istället det första och sista som utgavs under namnet. Trots att låten blev en mindre hit runtom i europa så strandade projektet. Varför, det vet jag inte. Men håll med om att det är en fantastisk låt.
Så kom ihåg det nästa gång ni går förbi en skivback. Bakom varje Pelle Karlsson Lp kan det ligga en bortglömd new wavepärla och vänta.
4 kommentarer:
Och här är en intervju med Clarke, om man är intresserad av tekniken bakom musiken. ^^
http://www.underground.se/fick-synthen-ar-har/
/Mia
HU...Pelle Karlsson skivor har jag sett för många av...
Kände inte igen varken skivomslag, titel eller bandnamn men så fort jag drog igång låten så var det en våg av nostalgi som sköljde över - tack för att du hjälpte mig att hitta den här gamla pärlan igen. :)
Gillar! och gillar din blogg med, men som varandes sundsvallsbo kanske jag är partisk?
Skicka en kommentar